För ett par månader sedan när jag just börjat på nya jobbet fick jag en slags deja vu-upplevelse. Jag får sådana ibland, men jag brukar inte reflektera så mycket över dem. De är oftast väldigt flyktiga och liksom blixtrar förbi under en bråkdels sekund. Tillräckligt länge för att jag ska märka dem, men för snabbt för att jag ska kunna reflektera djupare över vad det egentligen var jag "såg".
Hursomhelst, den här känslan (för det var mest en känsla) kom när jag satt vid mitt skrivbord och gjorde mitt jobb. Plötsligt var det som att en bild av något slag passerade framför mina ögon och jag fylldes med en visshet om att det var meningen att jag skulle vara just där, just då. Jag kan inte minnas att jag känt så någon gång tidigare. Det var liksom så självklart och det var som att den där visionen ville visa mig att vad som än har hänt och vad som än händer så är det meningen att det ska vara så, att jag är på "rätt" väg.
Jag kom att tänka på den där upplevelsen kort efter att jag insett att jag hade känslor för Henne. På något sätt kändes det som en bekräftelse på att det jag kände var på riktigt, oavsett hur det slutade. Som jag tidigare nämnt tror jag inte på tecken, men ibland kan jag inte låta bli att frångå mina principer och hänge mig åt "troendet" ett tag. Det är därför jag återigen kommer att tänka på den där känslan som sköljde över mig. För emellanåt är det så jävligt att man måste intala sig att det finns en mening med allt. Man måste våga tro att det dåliga för med sig något gott. Det var meningen att jag skulle hamna på just det här jobbet, det var meningen att jag skulle träffa Henne. Och det är meningen att jag nu måste sluta och gå vidare.
Men tänk om det inte finns någon mening med någonting? Att jag bara är dum nog att välja fel väg om och om igen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Men är det inte så att alla vägar man väljer berikar en som människa? Så kan man välja "fel" vägar? Själv tycker jag att det är bra att välja lite olika vägar. Inte bra att bli för insnöad på en väg...
Klart att det finns mening med allt som händer, och tecken finns, det gäller bara att uppmärksamma de. :)
Jag tror också att det finns mening med allt som händer. Eller, jag kan väl säga som så att under mitt liv har det hänt en massa saker som jag aldrig fattade vitsen med, folk jag träffat som bara medfört tårar och smärta, men någonstans har ju jag blvit jag av alla mina erfarenheter. Så jag tror inte att man slösar bort tid bara för att man kanske väljer "fel" då och då. Vi lär ju hela tiden.
Jo, ni har nog rätt. Jag brukar försöka se det från den positiva sidan ;)
Skicka en kommentar