Bloggdejta

Jag kan efter att ha läst gamla inlägg och kommentarer konstatera att det verkar finnas ett behov av det där med bloggdejting. Jag tror nästan jag ska ta tag i det där, håll ögonen öppna :)

En annan sak jag konstaterar efter att ha läst gamla inlägg är hur det suger till i magen och mina mungipor ofrivilligt åker uppåt, när jag läser om Henne. Jag tänker fortfarande på Henne ibland. Undrar om hon fortfarande jobbar kvar där, funderar på om jag kanske ska mejla henne. Eller ringa. Men fegheten tar alltid över och det blir aldrig av. Fast samtidigt kan jag inte låta bli att tänka "tänk om".

På samma sätt tänker jag på en annan förälskelse jag hade för ett antal år sedan. Den gången var det en kille. Det hände aldrig något, men än idag kan jag komma på mig själv med att undra om det bara var jag som inbillade mig den där spänningen, blickarna som sa mer än ord och allt outtalat mellan oss. Jag lovade mig själv att aldrig hamna i den situationen igen, men se på mig nu. Ska man se något positivt så har jag i alla fall ingen vän som råkar känna Henne, som det är i fallet med killen. Han kommer förmodligen alltid finnas i periferin av min bekantskapskrets och skava på min stolthet, medan det borde vara betydligt lättare att undvika pinsamma situationer med Henne inblandad. Om nu det kan ses som bra, för det innebär att jag aldrig kommer att något mer med henne att göra.