Jag blev medlem på QX, för jag tänkte att det kanske ökar mina chanser att träffa nån trevlig tjej. Det är liksom ingen mening med att vara bi i teorin, då faller ju hela grejen! Men jävlar vilken sjuk sajt, måste jag få påpeka! Sexgalningar (singlar, par, kinky, you name it), varvat med heterokillar som försöker ragga brudar (okej att jag är bi, men vill jag träffa killar gör jag det väl för fan inte på en gaysajt) och annat löst folk! Har försökt ta kontakt med några tjejer som verkar vettiga, men jag kan ju lika gärna köra in huvudet i en stenmur känns det som. Nada respons! Eller det beror väl på hur man ser det, ingen givande respons i alla fall.
Jag börjar förstå hur heterokillar känner det (nu räknar jag inte med de där fjomporna på QX, jag blir bara irriterad på att de ens hänger där). Vad fan ska man behöva skriva och göra? Vad är det för fel på mig? Tycker de att jag är ful? Stinker det "nybörjare" om mig? Verkar jag tråkig? Ja, jag förstår inte hur och vad jag ska göra.
Försökte fundera på vad jag själv vill ha och utgå från det. Alltså, vad jag själv gillar hos folk som tar kontakt och vad jag inte gillar. Det verkar inte hjälpa att vara smart och rolig. Nu kommer jag låta fördomsfull - men saknar bi- och homobrudar intelligens och humor eller? Eller - hemska tanke - är jag inte så rolig och smart som jag inbillar mig? :oP
torsdag 6 november 2008
söndag 2 november 2008
Det rycker i lebb-nerven
Jag har alltid varit fascinerad av mörka kvinnor som har ljusa ögon. Män också för den delen, men det är liksom mer lockande hos kvinnor. Tyra Banks och Rihanna är ett par exempel. Och Vanessa Williams...! Satan i gatan vad vacker hon är! Jag har tänkt på det tidigare, men det slog mig verkligen häromdagen när jag såg ett avsnitt av Ugly Betty. Det var som att någon slog mig i skallen och jag blev besatt. Så nu har jag googlat på kvinnan och fått veta en massa intressanta saker om henne :) Hon verkar inte ha några gay-tendenser, men det gör ju varken till eller från för en stackars drömsk fåne i Sverige...
tisdag 7 oktober 2008
Gaydar?
Åkte i lokaltrafiken tillsammans med syrran idag. Vi tramsade och flamsade som vi brukar om de mest absurda saker man kan tänka sig. Snett mitt emot satt en tjej som jag "läste av" som lesbisk. Jag låter säkert fördomsfull när jag säger det, men hon "såg lesbisk ut". Och hon tittade på mig (och min syster?) flera gånger och verkade vara road av vårt oseriösa samtal. Så slog det mig - har jag fått en gaydar? Jag var för feg för att flirta, men det måste väl ändå vara ett steg på vägen att lägga märke till tjejer som är lagda åt "rätt" håll? Ja, om hon nu var lesbisk och det inte bara var jag som var fördomsfull...
söndag 5 oktober 2008
I'm back!
Jag är bisexuell. Japp, så mycket har jag kommit fram till under min frånvaro. Fortfarande har jag inte varit med någon kvinna dock. Det har mest att göra med att jag fick känslor för en karlslok - igen. En gammal förälskelse knackade på min dörr och jag sveptes med i vinddraget, bara för att inse att det inte kommer att bli något den här gången heller precis som det aldrig blev det first time around.
Men för att återgå till kärnämnet - kan man verkligen veta att man är bisexuell om man inte varit med båda könen? Jag tror det. Det enda som avhållit mig är ren och skär rädsla. Jag är rädd för att bli kär i en kvinna, att upptäcka att det inte är ett dugg annorlunda mot att vara kär i en man. Det vill säga, en massa förvirrade obesvarade känslor som gör att man mår mer skit än något annat. Men fan vad nyfiken jag är. Och det säger jag inte som en heteronyfiken grej, jag vill ha the real deal oavsett vilket kön det handlar om. Så Kvinnan i mitt liv - var är du?
Men för att återgå till kärnämnet - kan man verkligen veta att man är bisexuell om man inte varit med båda könen? Jag tror det. Det enda som avhållit mig är ren och skär rädsla. Jag är rädd för att bli kär i en kvinna, att upptäcka att det inte är ett dugg annorlunda mot att vara kär i en man. Det vill säga, en massa förvirrade obesvarade känslor som gör att man mår mer skit än något annat. Men fan vad nyfiken jag är. Och det säger jag inte som en heteronyfiken grej, jag vill ha the real deal oavsett vilket kön det handlar om. Så Kvinnan i mitt liv - var är du?
söndag 30 mars 2008
Smygflatan abdikerar
Jag känner inte att jag har så mycket att tillföra den här bloggen längre. Min smygflatefas var kort och alldeles för o-konkret för att den skulle vara en längre tid än så här. Dessutom har jag nyligen upptäckt att männen fortfarande har en del att säga till om när det gäller pirr i magen. Därmed inte sagt att jag stänger garderobsdörren för gott. En vacker dag kanske jag kommer tillbaka, utan ordet "smyg" framför flata. Till dess, ha det så bra alla ni som följt min blogg!
onsdag 19 mars 2008
A Blast From the Past
Inte trodde jag att jag skulle vara så vek. Jag trodde på allvar att jag kommit över det. Hur kommer det sig då att några små ord kastar mig tillbaka flera år tillbaka i tiden och gör så att jag känner varenda känsla, tänker varje tanke som jag gjorde då? De där små orden blir i min grubbelavvanda skalle nu analyserade in i minsta atom, vända fram och tillbaka i ekorrhjulet som en gång var min hjärna.
Vad är baktanken? Att den finns, det är jag övertygad om. Jag har mina aningar. Frågan är hur jag ställer mig till dem. Är denna Blast From the Past välkommen eller inte? Det är frågan.
Vad är baktanken? Att den finns, det är jag övertygad om. Jag har mina aningar. Frågan är hur jag ställer mig till dem. Är denna Blast From the Past välkommen eller inte? Det är frågan.
måndag 14 januari 2008
Nytt år, nya infallsvinklar... eller nåt
Förra inlägget var egentligen inte menat att bli som det blev. Jag hade tänkt dissekera känslan som låten framkallade, analysera innehållet och komma fram till en smart slutsats. Men när jag bestämmer mig för att skriva ner något nuförtiden, så tar det liksom stopp. Det var inte så förr, när jag fortfarande brann för skrivandet. Nu skriver jag mest för att... ja, jag vet inte egentligen.
Hursomhelst, personen jag tänkte på när jag hörde låten är en man. Det i sin tur gjorde att jag började fundera på det här med smygflaterierna. Är jag verkligen attraherad av kvinnor, eller är det bara något jag "tagit till" för att skydda mig från smärtan att bli sårad av en man igen? Låter jättefånigt och korkat, jag vet. Blir man attraherad av någon så blir man väl det, och jag blev attraherad av den där kvinnan förra våren. Inte kär, men lite förälskad kanske?
Jag vill inte bortförklara mina känslor, vare sig för mig själv eller någon annan. Det var därför som förra inlägget inte blev som det var tänkt. För om man börjar tvivla på sina tvivel, hur fan är man funtad? Men ändå. Jag har inte direkt varit aktiv i mitt letande efter kvinnan i mitt liv. Inte mannen i mitt liv heller för den delen. Det kanske inte är meningen att jag ska leva i något parförhållande med allt vad det innebär. Så spelar roll om jag gillar killar eller tjejer eller både och... :oP
Hursomhelst, personen jag tänkte på när jag hörde låten är en man. Det i sin tur gjorde att jag började fundera på det här med smygflaterierna. Är jag verkligen attraherad av kvinnor, eller är det bara något jag "tagit till" för att skydda mig från smärtan att bli sårad av en man igen? Låter jättefånigt och korkat, jag vet. Blir man attraherad av någon så blir man väl det, och jag blev attraherad av den där kvinnan förra våren. Inte kär, men lite förälskad kanske?
Jag vill inte bortförklara mina känslor, vare sig för mig själv eller någon annan. Det var därför som förra inlägget inte blev som det var tänkt. För om man börjar tvivla på sina tvivel, hur fan är man funtad? Men ändå. Jag har inte direkt varit aktiv i mitt letande efter kvinnan i mitt liv. Inte mannen i mitt liv heller för den delen. Det kanske inte är meningen att jag ska leva i något parförhållande med allt vad det innebär. Så spelar roll om jag gillar killar eller tjejer eller både och... :oP
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
