Det var en dag i september förra året jag förstod att det var kört. Hon uppenbarade sig i dörren på jobbet, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Jag hade märkt det sedan några veckor tillbaka, att hon allt oftare gick förbi mitt rum. Min dörr stod alltid öppen, och jag kunde se folk innan de såg mig. Först hälsade hon bara i förbifarten. Sedan började hon stanna till, både på vägen till det rum hon egentligen var på väg till och också på vägen tillbaka. Snart började hon hitta anledningar att komma in på mitt rum, lämna lite grejer för att hämta dem senare eller visa mig något på datorn.
Den där dagen i september insåg jag som sagt att det jag varit rädd för skulle hända redan hade hänt. Redan under sommaren var det något i hennes granskande blick som gjorde att jag tänkte att här måste jag se upp. Och jag såg upp. Men inte hon. Hon gav mig konstant anledningar att reagera på hennes beteende. Jag såg henne titta på mig när hon trodde att jag inte såg, och när jag tittade åt hennes håll vände hon bort blicken. När vi möttes i korridorerna såg hon ut som att hon inte visste vart hon skulle ta vägen, men när vi väl kom nära nog för att hälsa sken hon upp som en sol. Men det var inte förrän den där dagen i september jag förstod att jag höll på att falla.
För när hon stod där i dörren, lutade sig mot dörrkarmen och log sitt fantastiska leende mot mig märkte jag hur mitt hjärta hoppade över ett slag. Plötsligt blev jag alldeles nervös och babblig. Vad är det här? tänkte jag, fast jag redan visste. Helvete. Inte en gång till. Inte en gift kvinna till. Men det var precis vad som hade hänt. Bara det att det är annorlunda den här gången. Gift kvinna nummer ett (kan kalla henne E som i Ettan hädanefter) var bara min katalysator. Det var hon som fick mig att inse att jag kan bli kär i kvinnor. E och jag hade inte samma relation som jag och SO. När jag slutade på det jobbet höll vi inte kontakten, vi träffades inte, hittade inte på saker tillsammans.
I början trodde jag att det jag kände för SO var något liknande det jag känt för E. Så jag gjorde mitt bästa för att ignorera det. Jag vände mig till och med till E för att jag trodde att om jag kunde sluta cirkeln med henne så skulle problemet med SO lösas samtidigt. Jag intalade mig att om E sa att hon inte haft känslor för mig, att jag bara inbillat mig allt och sett det jag velat se så skulle jag förstå att jag gjorde samma sak med SO. E sa att hon blev smickrad av mitt erkännande, men att hon aldrig haft några sådana tankar om mig. Men hon sa också att hon och SO inte är samma person och att bara för att E inte kände något för mig, uteslöt det inte att SO kanske gjorde det. Jag försökte i vilket fall som helst intala mig att E och SO var lika, att ingen av dem hade känslor för mig.
Men SO fortsatte trigga mig. Till slut stod jag inte ut längre. Jag ville dejta andra, jag ville gå vidare. Så jag bekände mina känslor i förhoppningen att det skulle skynda på förloppet lite. Hon tog det bra, vilket jag förstås hoppats på eftersom vi ändå var kollegor och skulle vara tvungna att träffas i fortsättningen också. Vad jag inte hade räknat med var att hon skulle nagla sig fast, envist hävda att vi är vänner och skulle fortsätta vara det. Jag hade heller inte räknat med att jag inte skulle kunna tro på henne när hon sa att hon inte kände likadant. Hennes beteende sa något helt annat, och fortsatte säga något helt annat.
Och nu är jag här, 15 månader senare. Idag är vi vänner. Vi har gemensamma intressen som vi ägnar oss åt tillsammans och vi umgås på fritiden flera gånger i veckan. Jag har lärt känna SO och hon har lärt känna mig. Jag förstår inte vad det är hon tycker är värt att hålla fast vid hos mig. Förutom våra gemensamma intressen lever vi helt olika liv, hon och jag. Jag har funderat på det där, att om jag inte hade haft känslor för henne - hade jag verkligen umgåtts så intensivt med henne? Jag träffar ju SO oftare än vad jag träffar någon annan av mina vänner. Svaret är att nej, det hade jag förmodligen inte. Så vad får hon ut av att umgås med mig? Jag borde fråga henne. Innan det hinner gå 15 månader till av samma visa. Även om det känts som de kortaste 15 månaderna i mitt liv, och även om varje dag under det här dryga året som jag inte träffat SO har känts inkompletta. För det är ju inte som att de dagar jag faktiskt träffar henne känns kompletta, de heller.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Godmorgon. Måste bara fråga, det kanske står någonstans men är SO gift med en kvinna? Om hon inte är det och är helt hetero så tror jag det kan bero på att hon inte tror att känslor för en flata inte är samma sak som med heteros. Många tror ju att det bara är sexuellt. Och än en gång läser jag din text med en intensivitet,skulle du skriva en bok så skulle jag helt klart köpa den. Ha en bra dag :)
Hon är heterogift, precis som E var. Det framgår inte av det här inlägget, men av andra jag skrivit tidigare. Jag vet inte vad hon har för inställning till homosexualitet, hon pratar inte gärna om det. Min teori är att hon tryckt undan sådana känslor i hela sitt liv och först nu konfronterats med dem på riktigt, då jag råkar ha "rätt" läggning och kan läsa hennes signaler på ett helt annat sätt än vad en heterosexuell tjej skulle göra. Hon sänder förmodligen inte ut dessa signaler medvetet (åtminstone gjorde hon inte det förut), men att hon sänder ut dem råder det ingen tvekan om. Jag kan bara gå efter mina egna erfarenheter och även se till hur det varit för andra kvinnor som inte kommit ut redan i tonåren - hur man förnekade, tryckte undan och bortförklarade känslorna med djup vänskap och beundran.
Och återigen, tack för komplimanger för mitt skrivande! Det gör mig glad :)
God morgon eller god eftermiddag om du inte läser detta på jobbet :)
Okej, jag tänkte mer på att hon inte tar dina känslor på allvar då du är flata och inte förstår att det kan vara jobbigt för dig precis som för heteros om hon sänder såna här signaler och det inte blir nåt.
Förlåt om jag är otydlig men jag har bara sovit 3 timmar inatt och i en 90säng mitt på golvet i vardagsrummet då mitt sovrum håller på att renoveras, hoppas dock att vaktmästaren blir klar med rummet idag, jag vill sova i min dubbelsäng igen! Ha en bra dag :)
God morgon :)
Förstår vad du menar. Jag tror inte hon förringar homosexuell kärlek, däremot kan det hända att hon tror att mina känslor för henne gått över. Vi har ju inte pratat om det sedan jag berättade om mina känslor.
Ja så kan det ju också vara i och för sig men man brukar känna på sig om nån är intresserad i och för sig.
Gör man verkligen det, om objektet symboliserar något man inte vill kännas vid? Om man blundar för sina egna känslor, är man verkligen mottaglig för andras då?
Jag skulle nog kunna läsa mellan raderna på någon om denna person en gång tidigare sagt att hon har känslor för mig. Jag skulle vara försiktig med vad jag gjorde/sa för att inte uppmuntra. Kan vara att hon tror att du kommit över henne för att du trots allt fortfarande vill umgås med henne. Hon vet nog att det är jävligt jobbigt att umgås med en person som man har känslor för men som inte är besvarade. Eller också njuter hon av att känna sig uppskattad och attraherande av en annan kvinna och liksom trissar dig lite genom att uppträda på ett sätt som får dig att tro att det kanske ligger ett litet intresse i alla fall. Det är svårt det där.
Jo, allt det där har jag funderat på. Mina vänner har varit inne på samma linje, att hon bara fiskar bekräftelse. Men de känner inte henne som jag gör, och jag har väldigt svårt att tro att hon skulle vara en sån person som är medvetet elak (för det är ju inte schysst att göra så) bara för att själv må bra. Skulle det bli för jobbigt i längden får jag väl ta upp det med henne.
Ja prata med henne igen om du upplever hennes beteende jobbigt. Det kan ju få henne att ändra sitt sätt att vara mot dig. Jag har själv haft känslor för en tjej som visste om att jag hade känslor och spelade på det också. Det var skitjobbigt.
Sånt är inte schysst. Men jag tror inte SO är sån, som sagt.
Okej ja du känner henne ju bäst :) Nu ska jag lämna dig ifred med mina tankar *s*. Ha en fortsatt bra dag.
Alla tankar är välkomna :) Ha en fin dag!
Skicka en kommentar