söndag 18 april 2010

Motgift

Det fyller mig med både glädje och lite rädsla att upptäcka att Dejten är den enda som kan få mig att tänka på annat än svärmeriobjektet. Hon är som mitt levande motgift och det känns som att jag kan bli lite beroende av det... När jag är med henne tänker jag inte på något annat än hennes söta mun, hennes mjuka röst och bubblande skratt. Känslan dröjer sig kvar långt efter att vi setts och det är en känsla jag tycker om.

Inga kommentarer: