Här och nu

Hade en riktigt lyckad kväll i lördags, jag hade fruktansvärt roligt! :) Det blev visserligen inte riktigt som planerat, men det gjorde inget. Minns inte när jag skrattat så mycket senast :) En av tjejerna som var med är hetero och hon har tydligen inte så många gaykompisar. Så hon var väldigt fascinerad av hela grejen att umgås med ett gäng tjejer som gillar tjejer. Som bi har jag lite svårt att förstå den fascinationen, men jag antar att jag kanske var likadan innan jag erkänt för mig själv hur det ligger till med min läggning. Inte för att jag tror att hon är smyg-bi eller något :) Hursomhelst får sådana saker mig att undra när vi ska sluta sätta etiketter på folk egentligen och bara låta folk vara sig själva. Hur länge till kommer Pride-festivaler att behövas för att göra folk uppmärksamma på att folk är olika? (när ska vissa flator inse att alla bi-tjejer inte är polyamorösa och kommer att lämna dem för en kille?)

Idag var jag hos ett par vänner efter jobbet. Vi grillade på deras uteplats och hade allmänt trevligt. De här personerna har känt mig i ett antal år och nu när jag verkligen kommit ut ur garderoben på riktigt undrar de lite över det hela. En av dem frågade till och med "Hur kom du på att du var bi? Vaknade du bara en dag och insåg att du var det?" :) Klart jag inte gjorde. Men jag var förmodligen inte mogen att erkänna det för mig själv förrän för ett par år sedan. Om man förnekar och trycker undan känslor och låter andra tro att man är något man egentligen inte är, så är det kanske inte så konstigt att de reagerar när man börjar visa sitt rätta jag. Men om de försvinner på grund av att man vågar visa sig som den man är, då var de kanske inte särskilt bra vänner från början. Mina vänner har tack och lov tagit det bra. Men det visste jag nästan att de skulle göra. Jag väljer mina vänner efter deras egenskaper och några av de viktigaste egenskaperna jag värdesätter hos folk runtomkring mig är ärlighet, respekt och öppenhet. Det är egenskaper som alla mina vänner besitter, annars skulle jag inte kalla dem mina vänner.

En annan sak jag uppskattar hos mina vänner är om de bjuder på sig själva. Någon som gör det är Petra Mede, som sommarpratade i P1 idag. Jag har nog fortfarande inte kommit över min lilla celebrity crush i henne :) Hon personifierar kvinnan jag vill träffa - smart, rolig och snygg med självdistans och förmåga att se de viktiga sakerna framför allt onödigt vi omgärdar oss med. Om vi inte mår bra, fysiskt såväl som psykiskt, kommer vi aldrig att vara lyckliga, här och nu. Oavsett om man är singel eller tillsammans med någon. Och den enda som kan se till att man mår så bra som möjligt är en själv. Om man inte kan bekräfta sig själv kommer man aldrig kunna ta emot bekräftelse från andra heller.

Det var dagens visdomsord det - i komprimerad form: var sann mot dig själv och andra, se till att må bra i dig själv så kommer du att få ut så mycket mer av livet :)