Av någon anledning kom jag att tänka på Anouks låt Nobody's wife idag. Letade fram den i Spotify och hittade då också en massa andra låtar av henne. Bland annat en live-version av en låt som heter Love. Jag blir alldeles sentimental och gråtfärdig när jag hör den. Är inte ett dugg deprimerad, men den där låten väcker så mycket känslor i mig och jag blir påmind om att trots att jag är en relativt nöjd singel som inte är desperat för fem öre så känner jag mig så fruktansvärt ensam ibland.
It's funny how I blind myself
So I don't have to see
You're taking me down
And bringing me to my knees
Letting me know I'm alone
I'm not afraid to die no more
The house above yeah
Oh heaven won't you pick me up now
Love
All I needed was love
Someone give me some lovin'
I guess it's only meant for some of us
Life has made me lose my mind
I'm not doin' allright these days
Lying naked on my kitchen floor
I thougt I had a lion's heart
I guess I was wrong
I feel so damn lonely
Love
All I needed was love
Someone give me some lovin'
I guess it's only meant for some of us
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är ju en grym låt med en underbar sångerska och fin att titta på är hon också:),var ett tag sen man hörde den spelas på radion.
Tror alla känner så ibland även jag.
Ja, det är en sjukt bra låt! Hade inte hört den innan faktiskt (tack Spotify!)! Hittade två andra låtar som jag också gillade - Sacrifice och I don't wanna hurt, två till extremt sorgliga låtar... :oP Gillar live-versionerna bäst, hon är verkligen bra då Anouk!
Det är både skönt och lite jobbigt att vältra mig i sentimental-tankar... Så länge det inte går ut över viktiga saker som att fortsätta leva är det okej att gräva ner sig någon dag eller två ibland :)
Skicka en kommentar