Jag måste rycka upp mig. Att leva i ett nästan konstant tillstånd av tillfredsställelse under ett halvår är visserligen inte likt mig, men jag gillade det. Så nu när jag är på väg nedåt känns det inget vidare. Jag har egentligen inget att klaga på. Inget är annorlunda jämfört med i somras. Det kanske har hänt lite grejer på flatfronten och jag har upptäckt att jag fått känslor för omöjliga objekt, men det borde inte dra ner mig så här mycket. Och PMS kan vi ju nästan utesluta vid det här laget, finns det någon som har PMS i flera veckor?
Mitt dalande humör går ut över allt. Min vardag, mina relationer, min motivation till träning och att äta nyttigt… Börjar det haverera på en front så följer gärna resten med. Men faktum kvarstår – jag har ju för fan inget att klaga på egentligen – så vad i helvete är det för fel på mig? Hur tar man sig upp, när det är time to get a grip?
tisdag 24 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
försöka att fokusera på de bättre sakerna, gör inte bara tråkiga saker utan unna dig lite gött också :)
träning+bra mat är en väldigt viktig faktor också. har precis börjat avstå från godis, chips&läsk samt börjat träna igen och ska jag vara ärlig så var början jobbig så in i h-vete men man mår bra av det efteråt :) sjukt bra faktiskt.
haha, fast man behöver inte välja den jävligaste vägen (som är enligt mig att inte äta godis etc). man får äta sånt också men bara jag som plågar migsjälv fram tills julen då jag ska kasta mig över allt onyttigt. värt ellerhur? not.
Det gör jag! Fokuserar på de bra sakerna alltså :) Jag googlade på symtom på utbrändhet och såg att jag passar in på en del av dem, och så stod det vad man ska göra för att inte hamna helt i träsket - umgås med vänner, äta regelbundet, träna och att ha stimulerande fritidsintressen. Allt det där har/gör jag redan. Egentligen har jag inget att klaga på, men ändå har jag känt mig nere. Men nu är det på väg att vända, det känner jag! :) Och livet vore bra tråkigt om man aldrig fick unna sig godsaker, då kan man lika gärna lägga sig ner och dö tycker jag :)
Skicka en kommentar